Digitalt
Granskningsnämnden och det Sociala, rond 2
Jag skrev ju tidigare om Granskningsnämnden och det Sociala tidigare, nu är det ett annat fall som fÃ¥tt utslag (1), men likväl ett domslut som kan fÃ¥ trÃ¥kiga konsekvenser för SVT/SRs närvaro i Sociala Medier. De fälls för reklam för Facebook (1, 2, 3, 4, 5, 6) när man hänvisat lyssnare att gÃ¥ in pÃ¥ deras sidor för att interagera med programmet. Det som ändÃ¥ ger en hopp är att SVTs OS-program som jag nämnde i det tidigare inlägget – friades med motivationen:
Granskningsnämnden tyckte att det inte kunde räknas som otillbörligt gynnande eftersom det inte fanns någon direkt uppmaning att använda tjänsterna i upplysningarna.
SÃ¥ det kanske inte behöver vara sÃ¥ nattsvart som man först fÃ¥r en känsla av, det gäller bara hitta rätt nivÃ¥ pÃ¥ hur man upplyser om sin närvaro. Logiskt, men det som är lite frustrerande kan jag tycka är att med 4,1 (nyligt) miljoner användare i Sverige sÃ¥ bör man ju ändÃ¥ anse att ”facebooka” är typ samma sak som att ”smsa” eller ”ringa” in.
Jag kan hÃ¥lla med i sakfrÃ¥gan om att reklamfritt ska vara reklamfritt och sÃ¥ – men det grundläggande felet här är ju att man med gammaldags tolkning av omvärlden missar sÃ¥dana snabba förändringar som sker digitalt. Det är lite som att bötfälla ett byggprogram om de benämner isolering som Gullfiber – vilket blev sÃ¥ synonymt med glasull-isolering att de som började med varumärket bytt namn bÃ¥de pÃ¥ bolag (uppköp iofs) och produkt (Isover). Eller som min kollega Nils (1), som ocksÃ¥ skriver om detta idag, pÃ¥pekar kring jämförelsen med ”ringa ”in vs reklam för Telia. FrÃ¥gan känns högst befogad, även om deras marknadsandel kanske inte riktigt gör dem till synonym. Vad gör man när själva handlingen är synonymt med företagsnamnet?
Verbifiering är ju ngt man fÃ¥r leva med när framgÃ¥ngsrika företag karvar till sig helt nya marknader. Tänk ”Skypea” vs ”ringa via nätet” – vÃ¥r tendens att förkorta och förenkla gör ju att twittra är synonymt med att skriva korta blogginlägg – inte fan pratar man särskilt ofta om att ”microblogga” längre.
Vanligare med substantifiering kanske (dessa två kallas med ett ord: Varumärkesdegeneration):
Linoleum var det första varumärke som förlorade sitt juridiska skydd – det var redan 1878.
Heroin är ett annat (ett gammalt Bayer-varumärke). Keso. Bostongruka. Dynamit. Freon. Nylon. osv osv.
Anyway. Det känns som läge för Granskningsnämnden att uppdatera sin ordlista lite, eller i alla fall förstÃ¥elsen för digitala medier – sedan kan de faktiskt ge en rak rekommendation till medierna som är berörda, hur/var/varför de fÃ¥r använda referenser dit. Det kommer bli allt viktigare med den typen av interaktion, och dÃ¥ särskilt för de icke-kommersiella kanalerna. Även om namnen pÃ¥ tjänsterna är samma som företagen, kanske det mer handlar om en tolkningsfrÃ¥ga – kan man tycka (1).
